Foto: Tändsticksmuseet Mons Annér

Historia

Bröderna Lundström


1844-45 startade bröderna Johan och Carl Lundström tändstickstillverkning i Jönköping. Den första tillverkningen var fosfortändstickor. Säkerhetständstickor började tillverkas 1853 efter en uppfinning av kemisten Gustav Erik Pasch.

Johan Lundström, som var kemist, tog upp Paschs patent och förbättrade det. Den farliga vita fosforn byttes ut. Stickan fick en större satsknopp och asken ett plån. I plånet fanns den ofarliga röda, amorfa forsforn. Försäljning av fosfortändstickor förbjöds i Sverige 1901, men tillverkningen av fosfortändstickor fortsatte ända fram till 1920.

1855 ställer bröderna Lundström ut sin säkerhetständsticka på världsutställningen i Paris och röner stor framgång. De vinner diplom och medaljer. Till skillnad från Pasch hade bröderna gjort en ask med plånet på den smala sidan.
   

En industriman


Bernhard Hay föddes i Varberg 1835. Vid Göteborgs Handelsinstitut studerade han handelslära, juridik, språk och affärskorrespondens. År 1853 började han som bokhållare på Jönköpings Tändsticksfabrik. Den då 17-årige Bernhard fick tidigt lära sig arbeta självständigt och bära ansvar då bröderna Lundström ofta var på resa.

Hay fortsatte att avancera och 1863 blev han disponent. Tändsticksfabriken expanderade och fick en marknadsledande ställning av stor betydelse för regionen. Efter 45 år i bolaget, lämnade Bernhard Hay sin post.
   

Foto: Tändsticksmuseet Mons Annér

Tändstickan


Varför är tändstickan gjord av asp?
Asp är hållbart, stickan går inte så lätt av. Asp innehåller inte kåda och brinner med klar och jämn låga. Asp är poröst, vilket göra att stickorna lätt suger upp smält paraffin. En enda aspstock räcker till 370 000 tändstickor.

Fosfortändstickor fattade eld mot vilken skrovlig yta som helst. Tändsatsen innehöll vit/gul fosfor, vilket gjorde dem lättantändliga och dessutom giftiga. Arbetarna på tändsticksfabrikerna drabbades av fosforförgiftning, ofta med dödlig utgång. Säkerhetständstickan innehåller röd fosfor och går inte att tända mot något annat än ett plån. Den är idag också giftfri.
   

Barnarbete


Många barn arbetade på fabriken. De hade samma uppgifter som de vuxna, men bara en tredjedel i lön. De arbetade 10 timmar om dagen, sex dagar i veckan. 1860 utgjorde barnen över hälften av arbetsstyrkan. Alla processer i tändstickstillverkningen skedde för hand, men snart började man uppfinna maskiner som skötte de olika momenten. Nu behövdes inte så många arbetare längre och många barn försvann från fabriken.
   

Lena - En tändsticksarbeterska


Många har arbetat på Jönköpings tändsticksfabrik. Lena Törnqvist är en av dem. Ett kvinnoöde i en brytningstid mellan det gamla och nya samhället. Lena drabbades av fosfornekros, en sjukdom orsakad av arbete med forsforn. När Lena blev sjuk kunde hon inte längre arbeta i fabriken. Istället försörjde hon sig och sina barn genom att tillverka tändsticksaskar i hemmet.
   
Foto: Tändsticksmuseet Mons Annér

Maskiner och arbetare


1892 uppfann ingenjören och uppfinnaren Alexander Lagerman en komplettmaskin. Denna maskin ersatte fem andra maskiner i tillverkningen. Detta ledde till att många blev arbetslösa. Tändsticksfabrikens vinster är nu stora, men istället för att höja lönerna så bygger man bostäder åt de anställda. På detta sätt får arbetarna det bättre, men de knyts hårdare till fabriken. 1900 bildade arbetarna på fabriken en fackförening. De började försiktigt för att inte stöta sig med arbetsgivaren. Man ägnade sig främst åt sociala frågor. 1917 börjar föreningen bli kraftfull och bryter motståndet från arbetsgivaren och ägnar sig mer åt fackliga frågor.
   

Ivar Kreuger


1917 tog Ivar Kreuger över alla svenska tändsticksfabriker och skapade ett enda bolag, STAB, Svenska Tändsticksaktiebolaget. Efter första världskriget rådde det kaos på världsmarknaden. Kreuger köpte upp tändsticksfabriker över hela världen genom hemliga transaktioner och snabba manövrar. Många av Europas statschefer vände sig till Kreuger och han borgade för stora lån. I utbyte fick han tändsticksmonopol i de aktuella länderna. Snart hade han monopol över hela världen. Omkring 1930 hade STAB mellan 60-70% av världens tändsticksproduktion. I början av 1920 blev intresset stort för Kreugeraktier. Dessa aktier ansågs som helt säkra. Många investerade nästan hela sin förmögenhet i dem.

Den 24 oktober 1929 utbröt panik på New York-börsen. Detta var början till den stora börskraschen. Den drabbade även Kreuger, men han försökte hålla skenet uppe. 1932 dog Kreuger i Paris. Det råder än idag stor osäkerhet om Kreuger verkligen begick självmord. Aktiernas värde föll och blev värdelösa. Detta ledde till ruin och självmord för många. Många Kreugerföretag gick i konkurs och flera svenska tändsticksfabriker fick läggas ner, med stor arbetslöshet som följd. Omdömena om Kreuger är många. En nationalekonom kallar honom "den ojämförligt störste tjuven i svindleriernas historia".

Tändsticksmuseet
036-10 55 43
matchmuseum@jonkoping.se
Dela på Facebook Dela på Twitter Pusha sidan